Så var påsken över och jag kan konstatera att det här med renovering tar tid. Visst är man förberedd på att det inte alltid blir som planerat, men det är ju svårt att förutse hur långt från planen man kommer att landa. När ni läst de två meningarna förstår ni säkert att vi inte är färdiga med vårt vardagsrum. Men bättre att det tar lite längre tid och blir riktigt gjort. Jag kan i alla fall redan nu konstatera att det kommer bli riktigt bra!
Efter att ha rivit bort panel och golv, satt upp gipsplattor och spacklat, mår kroppen som den förtjänar. Dessutom är händer och armar fulla med små sår av olika slag, allt från söndertrasade nagelband till den där röda "jag sågar mig själv i handen"-märkningen. Men ganska så hel är jag fortfarande, vilket ju är bra eftersom vi fortfarande har en del målning, tapetsering, golvläggning och annat fix kvar.
När jag står där i vardagsrummet kan jag titta ut i slänten och njuta av vitsipporna som växer där. Går jag sedan in i köket och tittar ner mot bäcken som rinner förbi, då får jag se ännu fler. Det är första våren vi bor i denna lägenhet och jag är helt överlycklig över att vi har massvis med underbara vitsippor runt omkring oss. Det är verkligen ett härligt vårtecken!
Med detta korta inlägg önskar jag er en god start på denna arbetsvecka. Själv ska jag idag hinna med tid hos både optikern och frisören, innan jag åker hem och slipar väggarna efter det, förhoppningsvis, sista lagret spackel.